För underbart

Igår, eller idag blir det, somnade jag inte förens halv 2 och imorse kom mamma in och frågade: äter du frukost med oss trotts att klockan bara är 10? Jag bara nickar. När jag kommer ut till köket och har kollat på klockan, som inte var 10 utan halv 9 får jag reda på att hon hade sagt "så lite" inte "10". Jag hade ju kunnat sova någon timme mer. Känner mig lite trött nu. För underbart...
Nu ska städa undan de sista små sakerna i rummet, och sen ska jag nog släpa mig ut ett varv i spåret.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0