Att vara ensam tjej(+mamma) och mellanbarn är inte lätt. Ikväll tex. skötte sig inte lillebror så bra, men så fort han gjorde minsta lilla bra fick han hur mycket beröm som helst, men ingen skäll för det dåliga. Medans mamma har tjatat på mig hela dagen, från det att jag vaknade. Min storebror har det också lättare, men han är ju äldre så det känns lite bättre. Men jag kan bara inte förstå varför mellanbarn ska ha det "svårt". För visst brukar man säga att mellanbarn alltid har det svårare? Suck, suck....